MUNKA-LJUNGBYS HISTORIA

”År 1144 grundade Eskil i Lund vid Herrevadskloster i Rönneå ett kloster av cistercienserorden.” Herrevadskloster blev rikt och ägde omfattande jordområden, däribland Munka-Ljungby socken.

NAMNET PÅ SOCKNEN

Socknen har fått sitt namn efter kyrkbyn.

Flera ställen som låg vid övergången mellan åsen och slätten kom att kallas Ljungby. För att skilja dem åt blev munkarnas Ljungby Munka-Ljungby.

Namnet skrevs Munckelyngby under den danska tiden (1624), men senare Munkaliungby (1767). Så småningom blev det Munka Ljungby, skrivet både med och utan bindestreck.

I samband med bildandet av municipalsamhället fastställdes, på Ortsnamnskommissionens förslag, Munka-Ljungby.

KYRKAN

Under slutet av 1100-talet byggde munkarna från Herrevads kloster den första kyrkan i Munka-Ljungby. Den bestod av ett kapell (den äldre delen av kyrkan) som senare kom att utgöra sakristian.

Det var munkarna som sörjde för de boendes andliga behov, och varje söndag vandrade en präst (munk) till byn för att förrätta gudstjänst.

Troligtvis kom tornet till under 1400-talet och korsarmarna byggdes under 1860-talet.

MUNKA-LJUNGBY OCH ÄNGELHOLMS PASTORAT

Munka-Ljungby socken bildade eget pastorat 1610. Pastoratet tillhörde då Norra Åsbo Härad. Från 1611-1680 var socknen förenad med Ängelholm till ett pastorat, med Munka-Ljungby som huvudförsamling. Mellan 1681 och 1736 ingick också Össjö och Tåssjö socknar.

År 1731 bildade Ängelholm egen församling och pastorat, men år 1737-1961 var Munka-Ljungby och Ängelholm åter förenade i ett pastorat med Munka-Ljungby som huvudförsamling. Pastoratet tillhörde Bjäre härad och Bjäre kontrakt från 1750-talet till 1871. Sedan åter Norra Åsbo kontrakt till 1961. Fr o m 1962 tillhör det Bjäre kontrakt.

Att en landsbygdsförsamling och en stadsförsamling bildar pastorat tillsammans var inte helt ovanligt, men att landsbygdsförsamlingen är moderförsamling, och staden annex, är säkerligen mycket sällsynt, vilket gällt för Munka-Ljungby och Ängelholm i över tvåhundra år.

Munka-Ljungby pastorat består idag av Munka-Ljungby, Tåssjö (sedan 1962) och Össjö (sedan 1974) församlingar och tillhör alltså Bjäre kontrakt i Lunds stift.

BIBLIOTEKET

Kommunbiblioteket grundades enligt beslut på sockenstämma 1859 som en enskild förening. ”Verkligt sockenbibliotek blev det 1861, då det på en ny sockenstämma beslutades, att de s k brännvins- och utskänkningspengarna skulle gå till biblioteket. 1905 övertogs biblioteket av kyrkostämman och 1932 överläts det till kommunen. Sedan 1963 finns biblioteket i kommunalhuset.

KOMMUNALHUSET

Det gamla kommunalhuset på Storgatan 17, inköptes 1871. Nya kommunalhuset, Järnvägsgatan 1 byggdes 1962, där mejeribyggnaden legat. Det började användas året efter och förutom kommunalkontor och sammanträdeslokaler fanns försäkringskassa samt folktandvård och bibliotek i huset.

JÄRNVÄGEN

Den 15 april 1882 är första gången järnvägen nämns i protokoll och det handlade om sträckningen för Halländska järnvägen. Den 1 december 1904 öppnades Ängelholm – Östra Ljungby för trafik. Den 1 maj 1907 var hela Engelholm - Klippans järnväg (EKJ) färdigställd.

Sista tåget gick den 10 juni 1953, då beslut om att lägga ner järnvägen kommit i mars samma år. Rälsen revs så småningom upp och blev riksväg 113 mellan Ängelholm och Östra-Ljungby.

SOLHAGA

Ett fattighus byggdes intill kyrkan i byn runt 1840.

Äldsta delen av nuvarande ålderdomshemmet byggdes 1876. Det nya ålderdomshemmet, som fick heta Solhaga, byggdes 1960.

FOLKSKOLAN

Folkskolan på Storgatan stod klar 1900.

Skolorna i området hade många elever och 1905 såg det ut enl följande:

Munka-Ljungby fsk hade två avdelningar med 62 resp 56 elever.

Axtorp fsk hade 47 elever och smsk 31 elever.

Backa smsk hade 10 elever, M.Ljungby smsk 30 elever och Ängaskolan i Fridstorp 16 elever.

Tofta småskola byggdes 1911.

Barnen från Ellenberga och en del av barnen från Munka-Ljungby hänvisades hit.

Nya folkskolan på Skolgatan byggdes 1927.

När klass 7 infördes räckte lokalerna inte till. Då byggdes nya folkskolan. Där undervisades i hushållarbete och jordbruk.

FOLKHÖGSKOLAN

uppfördes 1913 och elevhemmet 1937.

EL-VERKET

Munka-Ljungby Andelselektricitetsförening bildades 1912. Kommunen tecknade andelar och beviljade 100kr om året för gatubelysning. Det övertogs 1951 av municipalsamhället och sedan 1962 tillhör det kommunen.

FÖRSAMLINGSHEMMET

byggdes 1927 av Stiftelsen Munka-Ljungby Församlingshem. Stiftelsen underhöll det till 1962, då församlingen tog över.

BRANDSTATIONEN

byggdes 1928 och branddammen är grävd samma år.


Munka-Ljungby 1885-1886

Socknen hade 2200 invånare.

Hantverkare: bagare, bokbindare, färgare, kardmakare, målare, kvarnbyggare, repslagare, sadelmakare, skomakare, skräddare, smeder, snickare, urmakare, vagnmakare

Handlande: spannmål, manufaktur, diverse, garn & modevaror

Egendomar mm: yllefabrik, ullspinneri

Munka-Ljungby 1901

Socknen hade 2000 invånare.

Hantverkare: färgare, glasmästare, målare, sadelmakare, skomakare, skräddare, slaktare, smeder, snickare, tunnbindare, urmakare, vagnmakare

Handlande: spannmål, mjöl, gryn, boskap, timmer, böcker och bokbinderi, diverse

Industriella anläggningar: maltfabrik, mekanisk verkstad, vagnfabrik, yllefabrik, ullspinneri

Uppgifterna är hämtade ur litteraturen i Hembygdsrummet på Munka-Ljungby bibliotek.